Kontorsbelysning: Mycket mer än lux

Hur skapar man belysning som faktiskt stödjer produktivitet, trivsel och välmående i öppna kontorslandskap? Ledtråd: – det handlar om att skapa en ljusmiljö med rätt balans, noga anpassade kontraster och visuell komfort.

Hur bör ett kontorslandskap belysas på bästa sätt?

Det korta svaret är: med flexibilitet, medvetna luminanskontraster och rätt ljusfördelning. Det långa svaret kräver en djupare förståelse för hur ljus påverkar människor – och hur vi undviker att "bra belysning" blir dålig i praktiken.

Allt för ofta ser vi nyrenoverade kontor fyllda med generiska 60x60 LED-paneler. Lösningar som visserligen är enkla att installera och ekonomiskt fördelaktiga, men som i praktiken inte tar hänsyn till vare sig visuell komfort eller de arbetsuppgifter som utförs.

Från minimikrav till maximal trivsel

Enligt Folkhälsomyndigheten kan olämpliga ljusförhållanden leda till trötthet, huvudvärk och minskad produktivitet. Arbetsmiljölagen (4 kap. §4) slår fast att arbetsplatsen ska utformas så att belysningen tillgodoser trygghet, hälsa och välbefinnande.

I ett fall från LTH (Lunds Tekniska Högskola) avslöjades stora utmaningar med bländning och felaktiga luminansförhållanden.[Gä1]  Ljusstyrkan på skrivborden översteg 1000 lux, och ljusförhållanden mellan armatur och tak var över 1:80 – långt över rekommenderade nivåer. Resultatet? Huvudvärk, ögonbesvär och i värsta fall sjukskrivningar.

I studien påpekar universitetslektor Hillevi Hemphälä (PhD i visuell ergonomi) att bländning är en av de viktigaste riskfaktorerna inom kontorsbelysning. Ökad bländning från armaturerna ger flera synrelaterade besvär, vilket i sin tur påverkar både produktivitet och trivsel negativt.

Vad bör man göra?


Ett optimalt kontorslandskap är inte platt och monotont. Den bör ha:

• En låg UGR, minimum (UGR < 19)
• Ljusnivåerna mellan tak, väggar, armatur och arbetsyta bör vara balanserade (helst med ett förhållande under 1:20 mellan armatur och bakgrund
• 500 lux på skrivbordet, justerbart med dimning
• Indirekt ljusfördelning, gärna från pendel- eller väggmonterade armaturer
• Genomtänkta balanserade kontraster, t.ex. via färgat ljus, ytskikt eller dekorativa element
• Flexibel individuell styrning så att användaren själv kan anpassa ljusnivån

Dessutom bör armaturer inte placeras i rutmönster, utan efter möblering och arbetsplatsens utformning. Varje arbetsplats förtjänar sin egen, anpassade lösning. Vid användning av vita skrivbord – som ökar reflektioner – kan man överväga träfärgade eller matta ytor för att minska oönskade reflektioner.

Ljusdesign handlar om mer än estetik

Ett bra belysningskoncept är attraktivt och funktionellt. Därför bör ljusdesigners involveras tidigt i projekten. Samarbetet mellan arkitekter, inredningsarkitekter och ljusdesigners är avgörande för att säkra både trivsel och prestation.



Hör gärna av dig för rådgivning kring lösningar för ditt projekt.

Föregående
Föregående

Framgångsrikt samarbete med thansen växer i Sverige

Nästa
Nästa

Rätt butiksbelysning ger ökad försäljing- vi förklarar hur